Förvaring av mat i kylskåpet
När man kommer hem efter en lång dag funderar man knappast på hur man placerar matvarorna i kylskåpet. Danska Whiteaway förklarar dock att temperaturen faktiskt kan variera en hel del mellan olika hyllor.
Om man vill vara helt säker på att all mat förvaras i samma temperatur kan man investera i ett kylskåp med ventilerad kylning. Dessa har nämligen ett ventilationssystem som säkerställer att temperaturen är jämn i hela kylskåpet. Om man inte har ett kylskåp med ventilerad kylning bör man i regel tänka på att värmen stiger uppåt, och att de översta hyllorna därför är varmast.
Om du har ett kylskåp utan ventilerad kylning bör du tänka på följande:
Översta hyllorna: Placera frukt och grönsaker högst upp i kylskåpet, även om de flesta är vana vid att göra motsatsen. Då göms grönsakerna dessutom inte undan i någon låda där de lätt glöms bort. Detsamma gäller för ost och smör, som mår bäst där det inte är som kallast.
Nedersta hyllorna: I regel är det kallast längst ner i kylskåpet, och här ska man därför placera de matvaror som snabbt blir dåliga. Det kan till exempel vara mjölk, kött och fisk, men även middagsrester. Man kan även placera äggen här. Många brukar ha både ägg och mjölk i kylskåpsdörren, men där växlar temperaturen ofta väldigt kraftigt.
Tänk även på att det är skillnad på olika frukter och grönsaker. Vissa mår bäst i kylskåpet och andra på köksbänken.
Frukt och grönsaker som inte ska kylas: Äpplen, päron, bananer, meloner, avokado, tomat, gurka, färsk ingefära, squash och aubergine.
Frukt och grönsaker som ska kylas: Stenfrukter, bär och andra grönsaker som inte nämns ovan.
Man bör även vara uppmärksam på luftfuktigheten. De flesta frukter och grönsaker mår bäst vid en hög luftfuktighet på 90-95 %, och här kan faktiskt grönsakslådan vara bra, eftersom den bevarar fukten. Det finns dock undantag – morötter föredrar till exempel en lägre luftfuktighet.
Om du har för mycket fukt i grönsakslådan kan du lösa problemet genom att lägga lite hushållspapper i botten av lådan. Detta suger då upp den överflödiga fukten och eventuellt kondensvatten.
Läs även: Vinkyl (Bäst i test)
Översikt över livsmedel och förvaring
Livsmedelsverket har också skapat en översikt över hur olika typer av livsmedel bör förvaras, och här hittar du de viktigaste punkterna:
Mjölk, ost och ägg: Mejeriprodukter ska förvaras i kylskåp, och hur länge de håller beror på temperaturen. Mjölk som har varit kyld håller ofta mycket längre än bäst före-datumet, medan mjölk som har stått framme i rumstemperatur flera timmar kan bli dålig i förtid. Ställ därför tillbaka mjölken i kylen direkt när du är klar med den. Mjölk, grädde och matfett kan dessutom frysas in.
Ost kan också frysas in, men den blir då smulig. Den håller dock länge även i kylskåpet.
Bäst före-datumet för ägg är beräknat på förvaring i rumstemperatur, och ägg som förvaras i kylskåp håller faktiskt flera veckor längre än så. Äggvitor och äggulor som blir över efter bakning och matlagning kan även frysas in.
Frukt och grönsaker: Läs gärna listan här ovanför om vilka frukter och grönsaker som ska förvaras i kylskåp. Låt eventuella plastförpackningar sitta kvar. Förpackningen hindrar nämligen frukten från att skrumpna, och den skyddar även mot gasen eten. Denna gas påskyndar bland annat mognaden och utsöndras från till exempel äpple, banan och tomat.
Om frukten eller grönsakerna ska förvaras i kylen bör man dock låta förpackningen vara lite öppen, alternativt sticka hål i plasten för att motverka kondens.
Kött, fisk och pålägg: Dessa livsmedel ska alltid förvaras kallt – ju kallare de förvaras, desto längre håller de. För att förlänga hållbarheten på smörgåspålägg, som skinka, korv och leverpastej, är det även bra om du inte låter dem stå framme i flera timmar under långa frukostar. Om du fryser in kött och fisk ska det packas i en lufttät förpackning och märkas med datum.
Bröd: Bröd kan hålla längre om man förvarar det i kylskåpet, men då blir det å andra sidan snabbt torrt och tråkigt. Därför är det bättre att förvara brödet i rumstemperatur. Man kan även skiva brödet och frysa in det, och sedan ta fram så många skivor man vill ha eftersom.
Rester: Om det finns rester kvar efter middagen som man vill äta senare måste maten kylas ned snabbt. Livsmedelsverket skriver då att man till exempel kan använda sig av ett kallt vattenbad och dela upp maten i mindre portioner. Tillagad mat håller ofta flera dagar, i vissa fall upp till en vecka, i kylskåpet, och betydligt längre i frysen.
Titta på datummärkningen
Danska Tv2.dk förklarar att man i regel alltid ska följa datummärkningen för att vara säker på att man inte äter förstörd mat. Sunt förnuft bör dock alltid komma först, så mat som luktar eller smakar dåligt och har en konstig konsistens ska slängas – även om det angivna datumet inte har passerat.
Tänk på hygienen
Tv2.dk berättar även att man alltid ska vara försiktig när man hanterar mat. Du bör därför alltid följa ett fåtal viktiga hygienregler i köket, i synnerhet dessa:
Tvätta händerna: Tvätta händerna före, under och efter matlagningen. När du har rört vid rått kött eller smutsiga grönsaker ska du tvätta händerna för att inte föra vidare sjukdomsframkallande bakterier till annat.
Diskhandduken: Diskhandduken och disktrasan är en riktig lekplats för bakterier. Byt ut dem ofta och torka helst händerna med hushållspapper när du har tvättat dem.
Rengöring: Kom ihåg att hålla både spis, bestick och köksredskap rena, och diska allt noggrant efter användning.
Ingen kontakt: Håll rått kött och otvättade grönsaker separat från andra livsmedel, och även från varandra. Använd olika skärbrädor för olika livsmedel.
Snabb nedkylning: Matvaror mår inte bra av att ligga ute i värmen. Sätt därför in dem i kylskåpet eller frysen direkt efter handling eller matlagning.
Hur länge håller maten i frysen?
Utöver hygienråden här ovanför skriver Livsmedelsverket.se att maten i regel håller längre ju kallare man förvarar den, och en lämplig temperatur i kylskåpet är 4-5 grader. Du kan kontrollera temperaturen i kylskåpet genom att ställa in ett glas vatten med en termometer i.
Fryst mat
Man bör även kontrollera temperaturen i frysen, som bör vara -18 grader eller kallare. I regel håller magra livsmedel längre i frysen än feta, eftersom fett härsknar med tiden.
Här nedanför hittar du en lista över hur länge olika livsmedel håller sig fräscha i frysen. Listan är baserad på artiklar från Allers.se samt Råd & Rön. Detta kan användas som riktlinjer, men glöm inte att även använda ditt sunda förnuft.
- Köttfärs och charkvaror: 2-3 månader
- Magert kött (t.ex. vilt och kycklingfiléer): 12 månader
- Fetare kött (t.ex. högrev och lamm): 6 månader
- Fläskkött: 4 månader
- Fet fisk (t.ex. lax): 2-3 månader
- Mager fisk (t.ex. torsk): 6-12 månader
- Mjölk: 3 månader
- Smör: 3 månader
- Ost: 3 månader
- Bär och frukt (t.ex. vinbär och blåbär): 12 månader
- Grönsaker: 12 månader
- Matbröd:12 månader
- Kakor, tårtor och bullar med fett i: 3 månader
Det är även viktigt att tina fryst mat på rätt sätt, och kött i synnerhet bör alltid tinas i kylskåp. Även om det går snabbare på köksbänken förökar sig nämligen bakterierna snabbt när köttet utsätts för den varma rumstemperaturen.
Hur vet man om maten är okej att äta?
Livsmedelsverket.se skriver att det är skillnad på bäst före-datum och sista förbrukningsdag.
Livsmedel som är märkta med en sista förbrukningsdag anses inte vara säkra att äta efter det angivna datumet. Detta förekommer framförallt på köttprodukter.
Livsmedel med ett bäst före-datum kan eventuellt ätas efter det angivna datumet. Här får man helt enkelt lukta, titta och smaka på maten för att avgöra om den är fräsch och ätbar. Bakterierna i dålig mat behöver inte nödvändigtvis göra dig sjuk, men du bör undvika dem.
Inspektera maten
Du behöver alltså inte nödvändigtvis slänga matvaror som har passerat sitt bäst före-datum, utan du kan istället låta dina sinnen avgöra.
Börja med att lukta på maten: För gammal mat kommer ofta att lukta surt eller härsket. Gör den det ska den slängas.
Smaka på maten: Om det inte luktar fel kan du fortsätta inspektionen med att smaka lite grann av maten. Om den smakar bra och normalt är det inga problem att använda den, men släng mat som smakar konstigt.
Tips för när du fryser in mat
När man fryser in mat stannar bakterietillväxten som förstör maten av, och därmed hålls bakterierna i schack tills man tinar maten igen.
De danska Dr.dk, KU.dk har skrivit artiklar om hur man fryser in mat på bästa möjliga sätt. Infrysning kan nämligen förbättra kvaliteten på maten, och en korrekt infrysning kan bespara dig både pengar och utrymme. Här är de viktigaste tipsen från artiklarna:
Kontrollera förpackningen: Man bör alltid packa om kött innan man fryser in det. Vissa förpackningar från affären tål nämligen inte frost, och andra isolerar så bra att de hindrar köttet från att frysas in. Experten från Dr.dk rekommenderar därför att man packar om allt kött för att vara på den säkra sidan.
Använd fryspåsar: Många fryser gärna in mat i plastlådor, men experterna förklarar att frysen förbrukar mer energi ju större förpackningar man använder. Lådor tar dessutom upp mycket utrymme, så använd fryspåsar istället. Kom ihåg att använda riktiga fryspåsar som är avsedda för just infrysning, och kontrollera att påsen är avsedd för livsmedel – vilket, enligt Livsmedelsverket, antingen är utskrivet med texten “till livsmedel” eller angivet med en symbol som föreställer ett glas och en gaffel.
Frys inte in mat två gånger: Om en matvara har varit fryst ska den inte frysas in igen efter att den har tinat.
Frys in maten snabbt: Maten ska frysas in snabbt av hänsyn till såväl kvalitet som säkerhet. En snabb infrysning hindrar bakterietillväxten och ser till att maten inte är tråkig och smaklös när man sedan ska äta den.
Sprid ut maten: Om man fryser in mycket på en gång bör man fördela maten på olika ställen i frysen. Man bör även packa om större mängder till flera små portioner, eftersom det tar längre tid att frysa in maten ju större portionerna är.
Töm påsarna på luft: Se till att det är så lite luft som möjligt i fryspåsen när du fryser in mat. Mindre luft minskar oxidationen av maten, och det uppstår heller inte lika mycket frostskador på ytan.
Avfrosta frysen: Frysen är mest effektiv när den är avfrostad och inte har några stora isklumpar på sidorna.
Använd infrysningsfunktionen: Om du har en frys med infrysningsfunktion bör du använda den när du fryser in stora mängder mat.
Ha rätt temperatur i kylskåpet och frysen
Energimyndigheten.se skriver i en artikel om energieffektivisering att man ska ska ha +5 grader i kylskåpet och -18 grader i frysen. Dessa temperaturer ger både en bra matförvaring och en låg energianvändning. Energiförbrukningen ökar sedan med 5 % för varje grad man sänker temperaturen i frysen.
Man kan spara mycket på att köpa ett kylskåp med en hög energimärkning, där A är bäst. De rekommenderar dock även att man kontrollerar den årliga energiförbrukningen när man jämför olika kylar och frysar.
Man bör alltså hålla koll på temperaturen i både kylskåpet och frysen av hänsyn till både ekonomin och miljön. Vissa modeller har en elektronisk temperaturkontroll, medan andra har ett gammaldags vridreglage.
Om du vill vara helt säker på att kylskåpet eller frysen håller rätt temperatur kan du lägga in en termometer och mäta temperaturen. Gör gärna detta på flera ställen, då kylskåp utan ventilerad kylning kan ha olika temperaturer på olika ställen i kylen.
Information om energimärkningen
När man ska välja ett nytt kylskåp eller en ny frys är det en bra idé att kika på energimärkningen, som måste finnas på alla modeller. Energimärkningen kan dock vara lite krånglig att tyda, och baserat på information från Energimyndigheten.se berättar vi därför hur det fungerar:
Energimärkningen är en fyrkantig etikett som högst upp har information om tillverkare och modell. Under detta finns olika energiklasser för kylskåp och frysar. Dessa klasser går från A till G, där G är sämst och A är absolut bäst. Klasserna färgkodas även med färgerna rött, gult och grönt. Ju grönare modellen är, desto mer miljövänlig är den. Kylar och frysar på den svenska marknaden tillhör alltid energiklass C eller bättre.
Under energiklassen visas den årliga energiförbrukningen i kWh.
Längst ner på energimärkningen anges kapaciteten i liter – alltså hur mycket kylskåpet eller frysen rymmer. Där anges även ljudnivån i decibel.
Danska Dr.dk påpekar dessutom att modellerna testas under optimala förhållanden i de officiella granskningarna. Det innebär till exempel att dörren till kylskåpet eller frysen hålls stängd under hela testperioden, någon man knappast kan göra i vardagen. Energimärkningen kan därför vara något missvisande ibland, och den verkliga förbrukningen kommer sannolikt att vara lite högre.
Vad säger användare om LG GBP31SWLZN?
Ett genomsnittligt betyg för modellen är 4,7/5 stjärnor på olika onlinebutiker. Kunder har uppskattat kylskåpets rymliga design och förmåga att hålla en jämn temperatur. Majoriteten är överens om att kylen är välgjord och är byggd i solid plast som inte knakar, med en välorganiserad insida och en läsbar display på framsidan.
Några användare nämner dock att det är lite knepigt att ändra kylskåpsdörrens riktning, men lyckligtvis finns det videor på internet som förklarar proceduren väl.